Kommunikationen sker både verbalt och visuellt och det sker alltid i ett möte med 1 person och 1 grupp. Det man ser behöver inte ett bevis på att man vet hur en person är, men det är ändå det som gör att individ/jag tolkar och gör mig en uppfattning. Är denna uppfattningen och avskanning som man måste ha för att förbereda sig för om det är ett hot? Om man utgår från att vi är däggdjur och har impulser som ska skydda oss mot yttre hot!
Den visuella kommunikationen som män som bröstar upp sig inför varandra....är det för att visa vem som är störst och på det sättet skapa en herarki?
Vi kanske inte är djuriska på samma sätt nu på 2000-talet?
Alla ger ut koder på tex hur man vill uppfattas av andra, men att det är i ett medvetet basis eller helt och hållet omedvetet. Men hur ofta får man fram sitt medvetna budskap så det inte tolkas som att jag skulle vara desperat eller att jag inte känns äkta?
Men visst är det bästa när man inte är medveten, utan dina känslor bara väller över i ett möte oavsett om det är positiva eller mindre positiva? Det är väl den äkta kommunikationen?
Är den alltid medvetna kommunikationen ett sätt att dölja sina svagheter och jag bara vill upprätthålla en fasad av att alltid vara stark och klarar allt?
Jag känner oftast att jag är äkta och det omedvetet...... men det är min uppfattning om mig själv...kanske är det vad jag själv vill tro att andra ska tycka, men plötsligt känns det som en medveten handling hur jag vill uppfattas av andra...... Hmmm! Det ska inte vara enkelt det här:)
Jag försöker att inte skriva ordet MAN utan skriver JAG i allt. Det är ändå jag som skriver utifrån vad min verklighet.
Har jag lärt mig att vara omedveten utifrån att först vara medveten hur jag ska vara?
Men jag känner inte att jag legat i hårdträning för att agera omedvetet:)
Hmmmm...igen! Beteenden/ Uppfostran som man lärt sig under sin uppväxt skapar sin personlighet som gör att man omedvetet visuellt kommunikation som känns äkta och säkert är äkta.
Kanske att den visuella kommunikationen alltid är den äkta, men "LÖGNERNA" om sig själv kommer när det blir verbalt?? ORDSPRÅK: barn gör inte som man säger utan vad man gör.
Litar man mer på vad kroppen säger än själva orden??
Gör vi det som vuxna ?? ... tolkar det vi ser... alltid! Även om det verbala kommunikationen finns med?
Det är inte svaren som är det viktiga utan frågorna.....det finns inget facit om att det är si eller så.
Alla har sin tolkning som leder till en ny fråga.......UNDERBART:)
Skönt att skriva av sig:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar